nu är det dags..

Crap alltså. det börjar dra ihop sig väldigt mycket, så otroligt mycket att jag inte riktigt vet vad jag skall göra av mig själv.
Jag vet inte om jag fixat allt som behöver fixas, och heller inte vad jag behöver fixa till. Plus att jag inte riktigt orkar ta tag i ngt nu längre heller.. det som inte är gjort nu kommer inte heller att bli gjort, och jag kommer inte veta om att det är ogjort innan jag behöver det och då får jag ta tag i det på plats. så.

Min nervositet går ut för mig själv. verkligen. Jag börjar tvivla på mitt förhållande och i fråga sätta om vi verkligen är på samma plan. Hur vet man? Man kan ju alltid fråga, men jag tror att jag bara inbillar mig och vill därför inte ta tag i något som kan resultera i mer frågetecken och förvirrning än jag redan befinner mig i. Så är jag. Bäst att inte ta tag i något, det blir nog bra.. får man hoppas. Det slutar ju inte alltid så bra om man håller på så en längre tid, men nu har jag inte många timmar innan jag sätter mig på flyget så jag vill hellre att de är härligt mysiga än konstigt jobbiga med bråk och missförstånd. Det som stör mig kommer jag inte att märka av när jag är borta, utan får väl diskutera det när jag kommer hem igen.. om det fortfarande är ett problem, för mig.
För det är så det är. Känns alltid som om problemen ligger hos mig, att det är jag som grubblar och funderar men att det i motsatt riktning är solsken och fågelkvitter. Varför måste jag fundera så mycket? Är jag mer osäker? har jag underlag för att vara det? Varför känner jag så här nu, det har inte varit ett problem innan.
Nå, jag skyller på min resfeber och ler lite till. Allt kommer att ordna sig. För mig. För honom. För oss. Till slut, på ett eller annat sätt.

Att nu resa iväg är faktiskt lite konstigt. Jag vet ingenting om vad jag skall göra. Jag vet att jag kmmer att landa på Borneo på måndag runt kl 13 och att jag får skjuss till hostelet. Men, efter det är det helt blankt. Jag har inte den blekaste om vad som väntar, vad jag skall jobba med eller vad som förväntas av mig - ingenting.
Det mina vänner, är jäkligt spännande.

Shit.