sanningens ögonblick har kommit..

Jag är stressad. Så sjukt jävla stressad. Så stressad att jag knappt fattar vad som är fram, bak, upp, ner, eller rätt och fel.
Paniken har nu lite greppat tag i mig och jag börjar verkligen förstå att jag, på riktigt, ska flytta till Sydafrika om en vecka.

en vecka. 1 vecka. 7 dagar. Crap.

Jag ska idag försöka packa ihop alla mina saker från min pojkväns lägenhet. Jag gissar och tror att det är mest kläder, men jag är lite rädd för att jag snart ska få en chock och inse att jag tagit mig vatten över huvudet när jag tror att jag ska fixa allt på en dag.. Plus att jag måste fixa lite nyårs-klädsels-tilläggs-smycken-strumpbyxor-kanske-en-ny-klänning-också-grejer innan butikerna slår fast idag. Och det är ju då lördag.

Jag måste även inhandla någon sorts resväska inför resan. Och bara det i sig är ju ett sånt projekt att jag inte vet var jag ska gräva fram bra argument för vilken sorts väska jag vill ha/behöver. Plast eller tyg? 90 liter eller 120? Svart, grå, röd, vit, turkos eller silver? Är de som kostar mindre sämre, eller kostar de som kostar mer bara dyrare för att de är ett kändare märke? Hur många fack behöves egentligen och är det verkligen nödvändigt med 4 hjul på endel väskor?
Så står jag sen där och tittar på de små liven med frågetecken till ögon och försöker få en bild av hur in i h**vete jag ska få plats med ett helt års packning i någon av dom. 20kg max.

stressad med andra ord.

Måste nu bädda ner min kille. Mata han med blåbärsoppa och snälla ord. Sen måste jag ta tag i det här.

herregud. Klockan är redan 09:20.