Framtid

Ibland undrar jag om man visste hur och vad och när med sitt liv, om man skulle fundera på om ens beslut man tar är riktiga eller inte.
Jag menar, om man ändå vet vad som i slutändan skulle vara ditt liv – är då de beslut du tar viktiga? Och är de beslut som du måste besluta, eller är det redan beslutet åt dig innan du bestämmer dig?

Alla situationer som kräver ett val leder oss in på en ny väg. Det behöver inte betyda att vi kommer följa den vägen fram till slutet, det kan till och med bara vara en lite skogsstig som efter ett tag leder dig tillbaka på landsvägen du kom ifrån. Men oftast kan man inte gå tillbaka när man väl valt att vika av.
Det känns som om när man väl bestämt sig för höger, vänster eller om man ska fortsätta rakt fram, att det inte går att ändra sig. Oftast när de korsningarna kommer måste man verkligen fundera på vad man verkligen vill. Det vägskäl du kommer till, kommer inte komma en gång till.

Jag tror inte man skulle bli en lyckligare människa om man visste hur det skulle bli till slut. Jag tror man skulle sluta leva.
Ett stort nöje, men också ett stort helvete, är ju alla val som vi ständigt måste göra. Och det är svårt många gånger.
Det är ofta lättare att vara guide åt andra. Men när det kommer till en själv - ja, då väljer duinte åt någon annan. Utan måste helt och hållet själv avgöra vilken avtagsväg som är den rätta och vilka man kan passera.

Men ibland undrar jag ändå om man har en förutbestämd framtid? Har man redan ett öde som är bestämt? Kan man ändra det, och kommer man få reda på om det blir ändrat och vad den riktiga mållinjen var egentligen?

...Jag har tusen frågor och fan och hans mormor som lever rövare i mitt huvud just nu..