05.30. Varje dag.
Det är så konstigt, och så otroligt underligt för mig att vakna så tidigt. Och det är verkligen varje dag sen jag kom hit.
Jag går inte upp den tiden varje dag, men jag vaknar alltid då. Utan klocka och utan förvarning. 0800 går jag upp – när jag är ledig - för då inser jag att jag inte kan lura mig själv att vara trött längre. 0600 går jag upp om jag jobbar..
Det är som om min trötthetsklocka blivit helt svängd av att flytta ner hit. Jag är sjukt långt borta från normal hemmet, men tiden är den samma.. ööööh – hur ska jag riktigt betee mig nu? Ska hon vara trött eller pigg? Vaken eller sova? Är det frukost eller kvällsmat som ska sugas efter i magen?
Varför jag tycker det är så fascinerande är för att jag i normala fall, sommar eller vinter, höst eller vår, är så förbannat morgontrött. Att jag är snäll annars syns inte på morgnarna om jag blir väckt och inte vill upp. Jag sover lätt till 11-12 på dagarna och sitter uppe och glor på nätterna. Jag älskar egentligen att stiga upp tidigtm innan någon anna vaknat, dricka kaffe och bara ta det lugnt – men det händer ju ALDRIG. Jag hinner inte upp före andra. Aldrig.
Så nu när jag självmant, utvilad och skön går upp sju, åtta på morgnarna så känns det riktigt bra. Det känns najs att jag inte sover bort de soltimmar som jag kan slappna av och vara utomhus. Det känns hur skönt som helst att sitta på balkongen med en bok och nybryggt kaffe innan klockan ens slagit halv kvart över 8.
Det här med tidiga morgonar rockar just nu. I like it, like it, like it.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar