Jo-jo funderingar

Då var det då äntligen fredag.
Sista dagen på arbetsveckan och jag har en ledig helg att se fram emot. Ledig helg.. det smakar gott i min mun, för det var länge sedan.
Men ändå är det något idag som gnolar i min mage. Jag vet inte. En klump som inte var där igår, men som alltid uppkommer efter att jag haft kontakt med en specifik person hemifrån.
Den är ingenting egentligen -klumpen - utan mest onödig och helt fiktiv - men ändå där.

Kan vara att jag känner att min semester och hemfärd borde börja närma sig. Hemlängtan blir alltid starkare när man vet att man snart får äta ruispalat till frukost, se på solnedgången över stockholm från ett hustak på kungsholmen och få känna den friska doften som bara finns på Åland.
Kan vara det. Eller så inser jag mer och mer att jag måste släppa hemmet mer än jag insett tidigare, för så här kan jag inte hålla på.
Kan inte bo borta men vara hemma på samma gång. Hur mycket jag än försöker - så går det inte.

Beteer mig som en jo-jo som ena sekunden inte ägnar en tanke åt annat varpå ett litet samtal tar en tillbaka till verkligheten och man - igen - börjar känna och fundera.
Jo-jo. Vad fan alltså, det här blir nog ingen lyckligare av..

Men, det är fredag och det är i varje fall helt underbart. Lycklig för det lilla - det är härligt!